Disclosure Letter – den kompletta guiden till säljarens upplysningsbrev vid företagsförvärv

En Disclosure Letter, ibland kallad upplysningsbrev, är ett juridiskt dokument som används vid större företagsförvärv för att komplettera Share Purchase Agreement (SPA). Dokumentet innehåller upplysningar från säljaren om förhållanden som avviker från eller begränsar de garantier och utfästelser (Representations & Warranties) som lämnas i SPA.

Syftet är att säkerställa att köparen får fullständig information om kända omständigheter innan affären genomförs. Om en omständighet har redovisats korrekt i Disclosure Letter kan köparen normalt inte senare rikta krav mot säljaren med hänvisning till att garantin varit felaktig.

Vid professionella M&A-transaktioner är Disclosure Letter därför ett av de viktigaste dokumenten för att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan köpare och säljare.

När ett företag säljs lämnar säljaren vanligtvis ett stort antal garantier i SPA. Dessa kan avse exempelvis:

• företagets ekonomi
• avtal
• immateriella rättigheter
• skatt
• personal
• miljö
• tvister
• regelefterlevnad

I praktiken finns det nästan alltid omständigheter som inte helt överensstämmer med dessa garantier. Istället för att ändra hela SPA används en Disclosure Letter där säljaren redovisar avvikelserna på ett strukturerat sätt. Det skapar transparens och minskar risken för framtida tvister – och kompletteras ofta av indemnities för de risker som behöver hanteras särskilt.

Disclosure Letter tas normalt fram efter att köparen genomfört Due Diligence och samtidigt som det slutliga SPA förhandlas. En typisk M&A-process ser ut så här:

1. Företagsvärdering
2. Teaser
3. Sekretessavtal (NDA)
4. Information Memorandum (IM)
5. Indicative Offer (IO)
6. Due Diligence
7. Letter of Intent (LOI)
8. Förhandling av Share Purchase Agreement (SPA)
9. Disclosure Letter
10. Closing
11. Integrationsfas efter Closing

Disclosure Letter och SPA undertecknas ofta samtidigt.

Innehållet varierar beroende på företagets verksamhet och transaktionens komplexitet, men dokumentet innehåller vanligtvis följande delar.

Bolagsinformation

• koncernstruktur
• dotterbolag
• aktieinnehav
• bolagsförändringar

Kommersiella avtal

• kundavtal
• leverantörsavtal
• distributionsavtal
• licensavtal
• uppsägningar
• avtalsbrott

Tvister

• pågående rättsprocesser
• skiljeförfaranden
• myndighetsärenden
• hot om tvister

Personal

• uppsägningar
• bonusprogram
• pensionsåtaganden
• arbetsrättsliga frågor
• nyckelpersoner

Skatt

• pågående skatteutredningar
• skatterisker
• momsfrågor
• internationell beskattning

Miljö

• miljötillstånd
• myndighetskrav
• historiska miljöfrågor

Immateriella rättigheter

• patent
• varumärken
• licenser
• eventuella intrångsfrågor

IT och dataskydd

• cybersäkerhet
• GDPR
• systemberoenden
• större IT-incidenter

Upplysningarna ska stämma överens med det material som köparen fått tillgång till i datarummet.

Den största betydelsen av Disclosure Letter ligger i kopplingen till säljarens garantier.

Om SPA innehåller en garanti om att:

”Bolaget är inte part i några rättstvister.”

men Disclosure Letter samtidigt upplyser om en pågående tvist, kan köparen normalt inte senare kräva ersättning för just den tvisten eftersom informationen redan lämnats innan affären genomfördes.

Disclosure Letter fungerar alltså som ett komplement till garantikatalogen i SPA.

För köparen innebär Disclosure Letter att:

• risker blir synliga
• garantier kan utvärderas
• priset kan omförhandlas
• ytterligare frågor kan ställas
• särskilda skydd kan införas i SPA

Dokumentet blir därför ett viktigt beslutsunderlag inför Closing.

För säljaren innebär en väl genomarbetad Disclosure Letter att:

• risken för framtida skadestånd minskar
• garantiansvaret begränsas
• tvister kan undvikas
• transparensen ökar
• förtroendet hos köparen stärks

Det är därför vanligt att Disclosure Letter förbereds mycket noggrant tillsammans med juridiska rådgivare, ofta parallellt med förhandlingen av SPA.

Dessa dokument fyller olika funktioner.

Tillsammans skapar de en transparent och balanserad transaktionsprocess.

Vanliga problem är:

• ofullständiga upplysningar
• otydliga formuleringar
• felaktiga hänvisningar till SPA
• bristande dokumentation
• sena uppdateringar
• motsägelser mellan Disclosure Letter och datarummet

En välstrukturerad Disclosure Letter bör vara tydlig, fullständig och konsekvent.

Normalt tas dokumentet fram av:

• säljarens M&A-advokater
• företagets ledning
• Corporate Finance-rådgivare
• skatterådgivare
• revisorer

Arbetet sker i nära samarbete med säljaren eftersom denne har bäst kännedom om verksamheten.

Om upplysningarna visar på betydande risker kan köparen:

• begära prisjustering
• kräva ytterligare garantier
• begära escrow
• kräva särskilda villkor
• eller i vissa fall avstå från affären

En väl förberedd Vendor Due Diligence minskar ofta risken för sådana överraskningar.

Disclosure Letter är ett av de viktigaste juridiska dokumenten vid större företagsförvärv. Genom att komplettera Share Purchase Agreement med detaljerade upplysningar om kända förhållanden skapas en tydligare ansvarsfördelning mellan köpare och säljare.

Ett väl genomarbetat upplysningsbrev minskar risken för framtida tvister, stärker transparensen och bidrar till en tryggare och mer effektiv transaktionsprocess.

För att förstå Disclosure Letter i sitt sammanhang rekommenderar vi även följande guider: